Klassiska Toscana – med vin i blodet
Böljande kullar och vackra vingårdar klär in den romantiska bilden av Toscana, ett av Italiens mest kända vinområden. De flesta får något drömskt i ögonen när man talar om landskapet och visionen om ett annat liv i en annan tid. Kanske i skuggan under ett pinjeträd eller en cypress, eller på promenad i en sluttning under olivlundarnas skugga.
Toscana har varit hem för några av de största och mest kända av konstnärer och författare som Dante, Galilei, da Vinci och Michelangelo. Toscana är också ett bördigt jordbrukslandskap, där odling av spannmål och frukt alltid varit viktigt för ekonomin.
Chianti – kvalitetsvin med historiska utmaningar
Vin och mat är inget undantag. Här finns exempelvis Italiens mest producerade kvalitetsvin, Chianti. Idag förknippar vi Toscana med en stabil produktion av många fina viner, men allt har inte varit frid och fröjd i den toskanska vinhistorian. Under årens gång har klaner och hertigdömen bekämpat varandra, världskrig och vinlusen Phylloxera har ruinerat gårdar och fiaskot med Fiaschi-flaskorna höll på att ta kål på Chiantis storhet.
Ni kommer väl ihåg de ljusa, lite sura vinerna i runda flaskor med bastkorg som beklädde taken i varenda pizzeria på 70-talet? Men, det var just under 70-talet som det vände. Släkten Antinori presenterade då ett allt annat än enkelt bordsvin (benämningen IGT) på framförallt Cabernet Sauvignon. Under samma tid födde viner som Ornellaia, Tignanello och Sassicaia benämningen Super Tuscans – högkvalitativa viner som oftast är gjorda av Cabernet Sauvignon och andra klassiska Bordeaux-druvor.
Vid sidan av Chianti är Brunello di Montalcino och Vino Nobile di Montepulciano de viktigaste områdena i Toscana, vida kända över hela världen. På senare tid har även Maremma och Bolgheri seglat upp som viktiga spelare. Vin från Toscana har varit populärt sedan medeltiden och redan 1716 ursprungskyddades Carmignano” av den mäktiga Mediciklanen, vilket gör området till en av de äldsta apellationerna i världen.
Jupiters blod
Druvan Sangiovese (sangue di giove, Jupiters blod på italienska) dominerar kvalitetsvinerna och en annan vanligt förekommande druva, främst för dess färg, är Canaiolo Nero. Internationella (läs franska) druvor som Merlot, Syrah och Cabernet Sauvignon är också vanligt förekommande, men för att uppnå DOCG-status får dessa druvor inte utgöra mer än 20% i vinet. Annars blir de automatiskt nedklassade till kvalitetsnivån IGT Toscana, vilket inte behöver betyda att vinet på något sätt är sämre än ett DOC/DOCG klassat vin.Ovan nämnda Super Tuscans, som Sassicaia och Tignanello, är fina exempel på det.
När det kommer till vita viner handlar det främst om Vernaccia di San Gimignano som också var det första vita vinet att få DOCG-beteckning. Trebbiano Toscano och Vermentino är vanliga druvor för vitt vin, men här odlas även en del Chardonnay.
Det görs även ett sött vin i Toscana som går under benämningen Vin Santo, ”heligt vin” och tillverkas i fyra olika DOC; Vin Santo di Montepulciano, Vin Santo del Chianti, Vin Santo di Carmigano och Vin Santo del Chianti Classico. Vanligast är att använda de gröna druvorna Trebbiano och Malvasia. Druvorna torkas efter skörd, traditionellt utomhus på halmmattor, för att sedan pressas. Efter det får de ligga minst tre år på små ekfat.
Vin Santo är ett intressant och utsökt vin till biscotti, men inte så vanligt i Sverige. När det kommer till klimat kan man stramt förenklat säga att höjden över havet spelar en större roll än breddgraden, och att inlandet skiljer sig mot kustremsan. Vulkaniska kullar runt Siena, höga bergsutlöpare från Apenninerna och maritimt klimat närmast kusten ger Toscana ett utmärkt vinodlarlandskap med stor mångfald.
