Rosévinets kvalitetsresa
Det nya rosa
Ett rosa skimmer i glaset är ett säkert tecken på sommar, och de senaste åren har utbudet gått från kvantitet till kvalitet. I takt med ökad efterfrågan har producenterna lagt ner mer tid och möda på sina viner, vilket resulterat i en ny generation av ljusa, oemotståndliga topp-roséer.
De senaste åren har försäljningen av rosévin flerdubblats, samtidigt som kunskapen och medvetenheten om vinerna har ökat. Föreställningen att rosé endast är ett mingelvin för sommarfesten har ersatts av insikten om vilket fantastiskt matvin det i många fall är.
Populära druvor i rosévin
För tio år sedan dominerade de kraftfulla och fruktiga, ibland sötaktiga vinerna på Cabernet Sauvignon och Syrah som i många fall påminde om lättare rödviner. I dag har ljusa, lätta, laxrosa viner klivit fram i rampljuset och ersatt smakbilden oberoende av ursprung, med druvor som Grenache, Cinsault, Pinot Noir och Mourvedre.
Vi är dessutom villiga att betala lite mer än tidigare. Sakta men säkert har rosévinet tagit ett kliv in från sommarterrassen in i finrummet.
Rosévin är i grunden ett svagt färgat, rött vin. I Europa görs det alltid på blå druvor. Nya världen har andra regler; där är det tillåtet att blanda både blå och gröna druvor. Den blå druvans färgämnen, så kallade anthocyaner, flyttas från druvans skal till det tänkta vinet, vilket kallas macerering. Om ett normalt rött vin macereras i 7–30 dagar för att få sin färg, macereras ett rosévin normalt i 1–12 timmar beroende på druva, macereringsmetod och temperatur. Således blir roséviner väldigt sällan sträva.
White Zinfandel
90 procent av allt vin som tillverkas i USA kommer från Kalifornien. Delstatens vinodlingar upptar mer än 210 000 hektar. Av dessa odlingar är drygt 10 procent planterade med Zinfandel. Druvan har odlats i Kalifornien sedan mitten av 1800-talet.
Med hjälp av DNA-teknik har det visat sig att Zinfandel är identisk med italienska Primitivo, och att den i sin tur härstammar från den kroatiska druvan Crljenak Kastelanski. Sedan slutet av 1970-talet har fenomenet White Zinfandel tagit USA, och i viss mån världen, med storm.
White Zinfandel tillverkas på vanliga Zinfandel-druvor, men är helt annorlunda jämfört med det röda vinet. Det är ett rodnat, halvtorrt till halvsött vin som tillkommer genom att man avbryter jäsningen när alkoholhalten har nått en nivå omkring 10 procent – därav sötman i vinet. I vissa extrema fall tillsätter man även ojäst druvmust för att ytterligare öka sötman i vinet.
