Det mångsidiga vinlandet Portugal

Hur kommer det sig?

Anders Melldén, sommelier och vinskribent som driver #winesplaining i sociala medier, menar att det finns flera förklaringar till att Portugal har halkat på efterkälken i vinvärlden, trots stor vinproduktion. – En tror jag är att det inte finns någon naturlig koppling till gastronomi. Få svenskar kan nämna portugisiska maträtter, och det finns knappt några portugisiska restauranger utanför Portugal. En annan är språket som länge varit en tröskel, det är ganska svårt att uttala både vinnamn, områden och druvsorter. Anders Melldén menar också att portugisiskt vin på grund av landets historia som kolonialmakt har andra marknader (till exempel är Angola största importör av viner från regionen Alentejo) än traditionella vinländer och därför tidigare inte behövt satsa på att etablera sig i exempelvis Sverige.

Under en stor del att 1900-talet var dessutom Portugal en diktatur och relativt isolerat från handel med Sverige och övriga Europa. Under 1960- och 1970-talen förlorade Portugal sina kolonier och 1974 störtades diktaturen i Nejlikerevolutionen. Revolutionen resulterade i ett demokratiskt Portugal som 1986 blev en del av den europeiska gemenskapen. Det europeiska medlemskapet har fått landets vinindustri att moderniseras och exporten och ekonomin att växa kraftigt. Ett tydligt exempel på denna utveckling är den familjedrivna vinproducenten Vidigal Wines. De är idag ett av de mest exporterande vinföretagen i Portugal med en export på omkring 90 procent av hela produktionen. Vidigal Wines säljer i dag sina viner i över 30 länder, däribland Sverige. Diktaturen i Portugal innebar också att många inhemska traditioner och druvsorter bevarades. I dag ses dessa som något unikt och som en möjlig konkurrensfördel. Anders Melldén tror och hoppas att den svenska marknaden snart kommer att få se mer av några av det stora antalet lokala druvsorter som finns i Portugal. – Bland de vita tror jag på mer Loureiro från Vinho Verde, men också Encruzado från Dão. Båda har mycket friskhet och syra och Encruzado kan bli fyllig och mycket lagringsduglig. Bland de röda har jag länge inväntat Baga-druvans genombrott – en druva med strävhet och parfym lite lik Nebbiolo när den är som bäst från Bairrada. Alfrocheiro är en annan kul och egensinnig druvsort som ger lagringsdugliga viner i Dão.

När kommer Portugals stora genombrott i Sverige?

– Det behövs aktiva importörer och karismatiska vinproducenter för att slå igenom, och de finns, som till exempel Anselmo Mendes, Sandra Tavares da Silva, Dirk Niepoort och Vasco Croft. Sen behöver vi sommelierernas hjälp för att deras viner ska synas i ”rätt” sammanhang på bra krogar och i sociala medier. Först då kan vinerna bli riktigt heta, säger Anders Melldén.

I Gamla Stan i Stockholm öppnade nyligen vinbaren Cork. Barchefen Alex Carreira kommer ursprungligen från Portugal och för honom var det självklart att vinbarens fokus skulle ligga på portugisiska viner.

– Portugal är ett otroligt mångsidigt vinland. Man har både ett enormt urval av lokala druvsorter som inte odlas någon annanstans i världen, men man gör också viner på de klassiska franska druvsorterna. Med andra ord finns det nya och spännande smaker, såsom Arinto, Encruzado, Baga eller Alicante Bouschet, att prova på för den som är nyfiken på de portugisiska druvorna, säger han.

Alex Carreira menar att mottagandet av vinbaren och dess vinlista har varit uteslutande positivt. Han säger att svenskarna är nyfikna på viner och druvsorter som de inte känner till och kanske aldrig ens hört om tidigare.

– Intresset för Portugal ökar hela tiden. När jag flyttade till Sverige 2016 fanns det cirka 250 portugisiska viner och starkviner tillgängliga via Systembolaget, idag finns det nästan 400. Portugal har också varit på alla resemagasins topplistor under de senaste åren vilket gjort att folk fått upp ögonen för Portugal som land i största allmänhet och samtidigt också för dess viner. Så summa summarum så tror jag portugisiska viner har en strålande framtid i Sverige, säger Alex Carreira.