Fem fakta om vinlandet Portugal

1. Ett mångsidigt vinland

Portugal är ett otroligt mångsidigt vinland med ett enormt urval av lokala druvsorter som inte odlas någon annanstans i världen. I portvinsdalen Douro produceras numera vanligt rött och vitt i smakrik modern stil. Tejo, Beiras och Dão är andra områden där vinerna får allt mer internationell uppmärksamhet.

2. Variationer i klimatet

Variationer i klimatet även om landet till sin areal är ett litet land så har klimatet stora variationer, vilket också har påverkan på landets vinodlingar. Vid kusten så påverkas klimatet av Atlanten med temperatur, vindar och nederbörd men ju mer inland man kommer så är klimatet både torrt och varmt.

3. Lokala storheter

Portugal har över 350 druvsorter, många är lokala storheter och landet är förmodligen bäst i världen på att producera vin på sina lokala druvor. Det gör att Portugisiska vinerna ofta har en alldeles egen karaktär och smakprofil. I Douro är de vanligaste blå druvorna Tinta Barroca, Tinta Roriz (Tempranillo), Tinta Cão, Touriga Franca och Touriga Nacional. Bland de gröna finnas Malvasia, Alvarinho, Arinto, Loureiro, Verdelho och Viosinho.

4. Tre olika klassifikationer av landets viner:

Denominação de Origem Protegida (DOP): Är den högsta klassen. Den motsvarar Frankrikes AOC och omfattar 31 områden. Beteckningen Reserva ges till årgångsbestämda kvalitetsviner med minst en halv volymprocent högre alkoholhalt än kravet för DOP-området vinet kommer ifrån. Garrafeira är en beteckning för årgångsviner med minst 30 månaders lagring, varav minst ett år på flaska. För vita viner och rosé krävs kortare lagring. Dessutom används mellanklasserna IGP och VQPRD inom respektive DOP, dessa viner har inte lika strikta krav på exempelvis druvsort eller lagring.

Vinho Regional: Ungefär lantvin. Motsvarar den franska kategorin Vin de Pays och omfattar 14 regioner som ibland sammanfaller med DOP-området.

Vinho: är den lägsta klassen och omfattar viner utan vare sig årgångangivelse eller druvsort. Klassen benämndes tidigare Vinhos de mesa (bordsvin).

5. Inträdet i EU förändrade mycket

Bortsett från portvinshandeln med England var Douro och Portugal som vinland länge isolerat och få viner exporterades utan konsumerades mestadels inom landets gränser. När Portugal gick med i EU 1986 bröts isoleringen och exporten ökade. Vinproduktionen fick resurser att modernisera och nå ut med den nya stilen av portugisiska viner. I Sverige ökar intresset och produkter från Portugal blir fler på Systembolaget för varje år.